KERSTI VIKSTRÖM
Det finns de som kan beskriva verkligheten objektivt och sakligt som om de stod bakom en kamera. Själv måste jag kliva in i berättelsen för att den ska få liv. Det räcker inte för mig att stå bredvid och betrakta livet som en tavla. Jag söker efter orden som uttrycker hur det är att vara mitt i skeendet, i årstidernas växlingar och dygnets rytm, i sökandet, växandet som människa. Jag vill benämna världen.
Kersti är fritidsledaren som blev arbetslös för att sen bli arbetsförmedlare i många år och som nu arbetar som diakon, församlingsföreståndare och ledare för ett socialt företag i Älvdalen, i norra Dalarna. Egentligen har hon aldrig velat bli något annat än författare, men av olika anledningar blev det inte debut på allvar förrän 2013, med Gyckarens arv. Sen dess har det blivit fler romaner och några bidrag i olika novellsamlingar. Kersti är född 1960 och bor i Mora, men är uppvuxen i Storvreta utanför Uppsala. När hon inte jobbar eller skriver är hon gärna ute i skog och mark, eller umgås med familj och vänner, ofta kring något klurigt brädspel. Hon läser mycket Fantasy och älskar hårdrock.
Kanske är det fler än jag som växte upp med Enid Blytons äventyrsböcker om gänget som kallades Fem. Eller de två syskonparen och papegojan Kiki som hamnade på nya äventyrliga…
Igår fick jag ett erbjudande om utgivning av mitt manus med samma titel som ovanstående rubrik. Det var från ett förlag som jag inte haft kontakt med tidigare och det…
Jag känner mig lite vilsen. Som om jag tappat kartan och kompassen. Vart är jag på väg? Vad ska jag göra nu? Jag har nyligen avslutat det manus jag hållit…
Jag har satt punkt. Skrivit sista raden. Nått slutet på resan med mitt senaste manus. Det låter snyggt, som om jag har arbetat färdigt, gjort det jag ska och nu…
